måndag 4 maj 2009

Varför kan man inte uppskatta ärlighet?

Varför ska det vara så svårt?

I cavaliervärlden är det ju extra viktigt att vi är ärliga mot varandra, varför ska det tjafsas och bråkas för att någon är ärlig och berättar precis hur det är?

Med detta inte sagt att man skall bryta ett förtroende, men jag blir så grinig när folk inte kan uppskatta ärlighet

Min syster fick ta över en kanonfin blenheimkille för ett år sedan, Erik, utställning och avel var målet
Vid hans senaste hjärtkontroll (i början av april) så lyssnar vetrinären, som både jag, min syster och mamma har mycket gott förtroende för, länge och noga precis som de ska

Han går igenom, han klarar alltså kriterierna för att få fortsätta gå i avel, men samtidigt berättar Karin (vetrinären) att han kommer så gott som garanterat inte gå igenom nästa gång

För Erik har ett biljud, som dock ännu inte hörs på varje slag, vilket ju är kriterierna för att det skall klassas som avelsspärrande blåsljud

Clarence Kvart förläste på uppfödarutbildningen i mars, han berättade klart och tydligt att ett sådant biljud som Erik har, som finns där, men inte på varje slag, är början till ett "riktigt" blåsljud, som kommer utvecklas till ett fullt hjärtfel med avslut i hjärtsvikt

Min syster har varit ärlig, och berättat om detta på sin blogg (http://www.tinyff.webb.se/) för vi vill (väl??) alla rasens bästa?
Och enligt henne så ligger det inte i rasens bästa att fortsätta avla på Erik trots att han hittils klarar kriterierna

Då är frågan, hur seriöst är det att avla på hans avkommor?

Åkej, det står UA på SKK, men han har början till blåsljud, 4 år och 8 månader

Men när han troligtvis inte går igenom vid nästa intyg?

Då tar vi en hund,

Som då är han 5 år och 6 månader och har biljud, är det mer seriöst att avla på en avkomma då?

Vi kan väl även tilläggas att hanen har en halvsyster med biljud vid 4 år, är det en stamtavla du vill se hos dina valpar?
Pappa med biljud vid 5,5, en halvsyster med biljud vid 4?

Sen kan vi ju lägga till att bakåt så är alla hjärtfriska, men är det säkert att det överväger det dåliga?

Jag hade inte velat se det hos mina, menmen, det är ju upp till var och en, men om man ska predika om att man vill rasens bästa, att man bara avlar på friska och sunda cavalierer och vill jobba för att få en ras fri från hjärtfel, då tror jag att man är ute och cyklar

Men jag tror det absolut största problemet med våran ras, eller ja alla raser, är att alla är så jävla avelskåta så dom skiter helt enkelt i om det finns fel i stamtavlan, dom vill bara ha sina valpar, sina fina, vackra hundar som vinner på utställning

Visst är det roligt att vinna på utställning, men hur roligt är det sen, när man har sin vackra championcavalier, som vunnit priser på priser, som är svensk vinnare hit och norsk vinnare dit

Men sitter på en stamtavla där det finns tidigt blåsljud och kanske även denna hunden...

Din champion, din dröm, dör i hjärtsvikt vid kanske 8-9 års ålder, för att du inte gjort allt du kan för att se till att din hund har de bästa förutsättningarna i världen för att få ett så långt och friskt liv som möjligt!

För att du inte kan uppskatta ärlighet, ärlighet om att din hunds pappa, han är inte helt frisk i sitt hjärta, han kommer till nästan 100 % säkerhet bli sämre, och du, bara för att du är så avelkåt och så gärna vill ha dina valpar, inte tänker längre än näsan räcker och blir sur och grinig för att en person är ärlig, och ärlig inte för att missunna någon, inte för att vara elak eller dum

Utan för att försöka göra det som är rätt!

Det finns fler hundar, den rätta avelshunden kommer förr eller senare, men för fasen, om man ska va så trångsint, då kanske man ska fundera på att föda upp något annat, typ daggmaskar, jag tror inte dom dras med hjärtfel, testa det, så kanske ni kan uppnå er dröm om en framgångsrik uppfödning snabbt, kvickt och lätt, så som de flesta verkar tro att det fungerar

För newsflash, hos cavalieren fungerar det inte så, tänk efter fler än en gång innan ni skiter i information som är viktig för din avel!

Det var bara det jag ville, puss hej!

Fast jag ville iofs visa 2 bilder jag knäppte idag




8 kommentarer:

  1. Tänk att det finns de som inte tycker om att man är ärlig? Man blir ju helt förstummad. Ett stort heder till din syster som verkligen vågar vara på den ärliga sidan (och det har jag skrivet till henne oxå)och du med naturligtvis ;)

    SvaraRadera
  2. Håller fullständigt med er, alla måste tänka så för vad kommer annars hända med vår underbara ras?

    Härlig bild på Vilda och Bino längst ner :)

    SvaraRadera
  3. Hej
    Du är mycket, mycket hård i din blogg. Jag utgår ifrån att det är mig du menar efter mitt dagboksinlägg igår. Jag tar ett stort ansvar för mina hundar,och tänker givetvis inte avla på sjuka linjer. Det jag menade var att vilka skall vi plocka ur aveln när sånt här kommer fram. Bara den hundens avkommor? Syskon, syskonbarn eller hur långt skall man gå. Ett UA intyg måste få vara ett UA intyg. Om min avkomma har en mamma med långa friska hjärtlinjer och jag väljer en gammal hane till min tik. ( Dvs om UA kvarstår) är jag då en avelskåt, oseriös uppfödare som bara tänker på utställningar och valpar?? Vi är lika nya båda 2 och ingen har rätt att sätta sig till doms över nån annan. Och jag tänker inte föda upp daggmaskar, funderingarna går åt vandrande pinnar hållet, där kanske uppfödarna är snällare mot varandra
    Ha en bra dag
    //Kari

    SvaraRadera
  4. Bra tänk Sofia tycker jag.. :-) för när 3 stycken har blåsljud så tidigt så tycker jag det låter klokt skrivet!

    Anna-Lena Mussegårdens kennel

    SvaraRadera
  5. Men samtidigt kan det ju kanske vara bra om vi pratar med varandra (om vi kan) för jag har ju själv en tuff start, och jag vet att det sägs si o så och det blir aldrig bra :( vi måste kunna prata med varandra och dela varandras kunskaper och brister, för vart ska man komma om man sparkar på den som redan ligger! Tycker du tänker o skriver sunt, men ser att ni är ett par som ej kommer överens! Går det ej att lösa tro? För det är ju mycke bättre för er alla! Stor stor kram på dej och ha det bäst
    Anna-Lena Mussegårdens

    SvaraRadera
  6. Bra skrivet Sofia, helt rätt att vara ärlig det kommer jag också vara i min avel. Det tråkiga är att alla uppfödare inte tycker samma och då får de som har varit ärliga bara ta skit av sådana som inte klarar av ärlighet.

    Ärlighet varar längst!!!!

    SvaraRadera
  7. Jo precis Elenore, jag var också ärlig en gång då endel inte verkade tro på det..Jag har det ju varje fall på papper ;-)
    Så ärlighet varar absolut längst

    SvaraRadera
  8. såg inte denna rad du skrev..
    (Då är frågan, hur seriöst är det att avla på hans avkommor?)
    men jag förstår dina känslor, de flyger upp o ner i en när något blir jobbigt..kram på dej

    SvaraRadera