VEM HAR TID Å BLOGGA

...när det e sommar och sol?



Inte vi iallafall, just precis nu regnar det som skam, så nu fick vi ta oss tid


Det har hänt mycket sen sist, vi har gått klart vår agilitykurs, Vilda var såklart bäst ;)

Vi har flyttat, till vår alldeles egna lägenhet i stan, en 2 med inglasad balkong, 2 minuter från centrum och 10 minuter till berg och skog, bättre kan det knappast bli, men det blir ju regelbundna besök hem till vovvarnas mormor och morfar då matte jobbar så klart


Inom ett par veckor flyttar en ny liten familjemedlem in, hon heter Nikki Hilton och är söt som få =)

Vilda kommer bli överförtjust, hon håller sitt rykte uppe som vanligt, rensar kattlådan oftare än matte, för 10 minuter sedan fick hon tvättat öronen då jag upptäckte att de visst var fulla med kattsand/bajs, mumma!

Vi funderar väl på nån utställning till hösten om Vildan behåller sin päls, kan hända den ryker nu efter löpet men vi håller tummarna, om inte annat så ska vi försöka oss på en agilitydebut i höst =)

Nu hoppas vi på mer sol, bad och sommarkänsla, även om längtan efter hösten faktiskt börjar infinna sig tokig som man e ;)

Valpar

Natten till fredag kl 0300, ringde min telefon

"Stina valpar kan du komma upp"

Mammas lilla Stina fick 4 tricolortikar, varav 2 levande, jättefina, en jättevacker fint uppbruten och en liten, liten liten väldigt svart

Nu hoppas vi allt går finfint med dom små =)

Syrrans killar

Guldlockarna's LastActionHero, bland vanliga dödliga kallad Spike

Snart 4 år å så stilig så, han har vissa tendenser att alltid bli hittad med huvet i en soppåse, hör man ett tjutande från syrran i stil med

"Spike ditt förbannade lilla as!"

Ja då vet man att det antagligen finns både makaroner, smutsigt hushållspapper och diverse godsaker på köksgolvet =)

Å lille Kevin, en kramgo kille som "knarrar" när han är nöjd och glad =)

Men varför ska du inte..

Ta en kull på Vilda har jag blivit frågad flera gånger...

Jo, för att jag vill inte ta en valpkull på en tik med hennes linjer, det finns tidigt blåsljud i andra generation (inte ens 5 år), det är enligt mig inte en tillräckligt bra linje, jag hade inte köpt en valp med sådana linjer, vill jag då sälja en till någon annan?

På MyDog i vintras träffad ejag ett par, jättegulliga, dom blev jättekära i Vilda och var på jakt efter en liten B/T tik, sedan innan hade de en tricolorhane, som fått tidigt blåsljud, han var nu 8 år och gick på hjärtmedicin

Vilda la sig så gott på rygg i killens knä och dom blev om möjligt ännu mer kära i min lilla råttunge, och tjejen berättar

-Ja, Putte (kommer inte ihåg namnet) han låg alltid på rygg och sov förut, men nu klarar han inte av det för då kan han inte andas, det e hjärtat som gör det...
Vi vet inte hur länge vi kan ha kvar honom...

Mammas lilla Pepsi fick tidigt blåsljud, när hon var 9 år så kunde hon inte dricka vatten utan att hosta upp det, för hjärtat var så förstorat och buken så full med vätska att det helt enkelt inte fungerade


Det där är saker som följer med de ärftliga blåsljuden, kan jag då med att avla på min tik, och därmed öka risken att valparna får dom här problemen?

Om Vilda blir gammal och frisk (och det klart hon ska bli ), då kanske, men vad är oddsen för en äldre förstagångstik, så nej, det blir antagligen inga valpar på Vildan, hon ska bli agilityhund och leva loppan i skogen =)

För övrigt har vi börjat på kurs igen, Vilda är bäst i klassen =)

Usch å fy

Ja vad peatar vi om då, jo Binos hals såklart =/

Härom natten la Bino en blöt spontanspya i min säng, mysigt, sen hostade han och harklade sig natten igenom, det gör lika ont i mig varje gång, usch

Så på morgonen ringde jag veterinären och vi fick en tid kl 12, dom ville ta en biopsi, men eftersom han ätit redan så fick han ganska starkt smärtstillande och vi fick en tid idag på morgonen.

Väl klara hos vetrinären så åkte vi till min mamma där Bino fick vara eftersom jag hade en tid att passa och sen skulle jobba i 3 timmar, tur att det finns hjälp

Jag lämnade iallafall in pojken hos veterinären kl 8 i morse då ha skulle sövas, därefter var jag tvungen att sysselsätta mig så jag bakade tårta i 2,5 timme (ingen Susannetårta, men tårta likväl ;) )

Och fick hämta pojken vid halv 12, dom hade hittat en liten kula i svaljet som tydligen blödde så fort de nuddade den, den är nu borta och skickad på analys, pojken fick ett stygn, smärtlindring och är just nu väldigt, väldigt, väldigt skeptiskt till att jag inte kommer lämna honom igen, stackarn

Jag hoppas nu verkligen att dom får nån ordning på vad det kan vara i hans hals för det här är inte ens roligt längre...